Näst på tur:

Läste nyligen klart Homage to Catalonia av George Orwell. Fantastisk bok av en fantastisk författre, den rekommenderas starkt. Om ni orkar bör ni läsa den på engelska då Orwells språk är fantastiskt.

Har bestämt mig för att spendera en stor del av detta året till att läsa så behöver äckligt många förslag.
Just nu har jag tänkt:
GoT
Hunger Games
Crime and Punishment
The Trial
Catch-22
1984
Animal Farm
Brave New World
Siddartha
Fahrenheit 451
Guns, Germs and Steel
Notes From Underground
Gödel, Escher, Bach an Eternal Golden Braid
Fight Club
The Art of War
The War of Art
Meditations
The Brothers Karamazov
To Kill a Mockingbird
Ishmael

Rome and the enemy; Susan P Mattern är en briljant bok som jag rekommenderar.

Eller vad som helst av Jeremy black.

Båda är väldigt läsvärda och bra böcker.

Om du vill läsa sci-fi så säg till, så kommer jag med tips jag tror du kan uppskatta!

Pariskommunen utläst. Passande mening från efterordet av Lenin 1911:

"Kommunen ersatte den stående armén, detta blinda verktyg i de härskande klassernas händer, med allmän folkbeväpning".

Det är det MSAP driver, folkbeväpning och demokratisering av försvaret.



Intressant not är att alla fabriker, verkstäder som övergivits av sina ägare, eller vid stoppad drift togs över av arbetare för att återuppta produktionen. Istället för att förstatliga SAAB och andra företag, bör arbetarna organiseras på så sätt att de kan ta över fabrikerna själva och driva dem som de vill demokratiskt.

"Det borgerliga samhället (kunde) inte sova lugnt, så länge som den röda fanan vajade över Paris stadshus."

"Ungefär 30.000 parisare mördades av den förvildade soldatesken, cirka 45.000 häktades och blev senare avrättade, tusentals deporterades till straffkolonier eller tvangs bosätta sig på annan ort. Sammanlagt förlorade Paris cirka 100.000 av sina söner och döttrar, däribland sina bästa arbetare av alla yrken."

Man får tänka på proportionerna här, att det är 1871, dvs färre människor, och att inbördeskriget i Syrien på 2 år skördat strax under 100 000.

Borgarna begravde folk levande med ett så tunt lager jord så att boende i omgivningen kunde höra dem på natten. På morgonen hade någon slagit upp en knuten näve genom jordlagret.

"När Brunel och hans fästmö den 24 maj sköts ned på gården till ett hus vid Place de Vendôme lät man dem ligga till på eftermiddagen den 27 maj. När man då äntligen kom för att frakta bort liken fann man kvinnan ännu vid liv och förde henne till förbandsplats. Fastän hon träffats av fyra kulor är hon nu utom all fara" Evening Standards pariskorrespondent den 8 juni."

H. G. Wells intervjuar Stalin:
http://www.marxists.org/reference/archi ... /07/23.htm

Mycket läsvärt, och aktuellt.


Också bra:
http://www.marxists.org/reference/archi ... /03/01.htm

Bra, omsorgsfullt exakta svar.

Läser just nu Platons Staten.
Jag gillar den sokratiska dialogen, den får vad som annars skulle vara en ganska torr sakprosa att bli lite mer intressant läsning.
Har läst halva ungefär, så jag kommer inte döma den helt ännu, men jag kan än så länge säga att många av idéerna i den är rent ut sagt vidriga. Är det någon annan som läst den som kanske har lite andra tankar kanske? T.ex. idéen om att man föds in i en specifik samhällsroll, typ soldat, snickare, eller ledare, och att respektive egenskaper ska avlas.
Samtidigt finns det idéer som är jävligt vettiga och progressiva (för sin tid), såsom avskaffandet av slaveriet och diskrimineringen mellan män och kvinnor.

De bygger ju, lager efter lager, upp deras idealsamhälle (grek. polis). Så att modellen hela tiden ökar i komplexitet, och vid varje steg stannar man upp och adresserar problemen som dyker upp och formulerar om tidigare antaganden.
Så jag vet ju inte vad slutprodukten kommer vara, det är därför jag inte vill döma för tidigt eftersom det inte vore rättvist.

Jag har ärligt talat inte läst "Staten" men historien är full av paradoxer och en diffus hermeneutisk förklaringsmodell är att det helt enkelt "låg i tiden". Jag har dock läst en materialistisk avhandling om hur slavsamhället i Grekland såg ut som väldigt kort handlade om att (sken)demokrati var det mest effektiva systemet för en imperaliststat men som ledde till ett "Förfeodalt" system och det finns till och med tecken på en mer kapitalistisk industriell utveckling.
Nåväl, legitimering och reproducering av rådande normer är inte ovanligt ens för revolutionära krafter, ungefär som Aristoteles syn på kvinnan som skulle få den mest konservativa att höja på ögonbrynen idag. Ett annat exempel som filosofer och historiker inte riktigt får ihop är att John Locke ägde slavar, indirekt. Mest framstående idag är ändå "Kris i befolkningsfrågan" som säger en del om tiden, och man kan diskutera vad.
Slavoj Žižek skriver följande i "ideologins sublima objekt" om hur dessa människor kunde begått dessa "misstag":

Jag anser därför att det svårt att dra moraliska slutsatser om paradoxala strukturer och tankesätt just för att de är konstruerade i våran "sanning".

Så du gör nog helt rätt i att inte döma den på förhand. Du kanske inte ska döma den alls?

Rekommenderar "Sanningen om Sorge", men den är svår att få tag på.

http://www.bokborsen.se/page-start?isse ... r=&stitle=